I vinden vajar säden på fälten






Aldrig får du gå ifrån mig. Aldrig. I dunklet, sitter vi på vedtraven. Det luktar nyhuggen ved och tallbarrsdoften sprider sig in genom sprickorna i väggarna. Det är tyst, bara hoandet från en uggla långt bort hörs.

Jag vill be dig. Jag vill be dig se mig som den jag försöker vara. Jag vill be dig se mig där jag är. Du är så tyst. I dunklet fångar jag dina ögon. Vill hålla dem kvar. Du viker undan som du plötsligt hörde en röst. Distraherad i stunden.

Jag vill inte vara kvar i din tystnad. Säg något. Säg något till hundkexen som vajar i vinden vid åkerns kant. Såg något till vallmon som sprider sina röda blomblad över åkern. Såg något till mig som sitter bredvid på vedklabbar som sticker genom kjolens tunna tyg.

Aldrig får du gå ifrån mig. I dunklet håller jag dina ögon kvar på min näthinna. Hur kan du sitta vid min sida tyst. Utan ord. Jag vill ta dig med ut i sommarnatten. Dansa en svävande vals som följer dofter av minnen.

Jag vill be dig. Jag vill be dig att se mig för den som jag är. Jag vill be dig stanna. Du reser dig. I den skeva dörren, som luktar fränt av åldrande brädor vänder du dig om. Innan du tar steget bort. Ut i skogens alla dofter av kärr och dunkelt vatten. Ut till åkerns vajande säd, vänder du dig inte om.

Kommentarer

  1. Underbart skrivet vännen ... Jag har det på näthinnan det du beskrev i din text. Återigen får man en händelse som vore den tagen ur alls våra upplevelser och kanske kanske så är det så att det du beskrev har hänt oss alla någon gång någonstans om bara för ett ögonblick men utklippt från det verkliga livet ... Tack för att du skriver igen och du vet ju att jag är en av dina fans ....
    Stor kram vännen och krya på dig !!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du! Det gör mig strålande glad att du är ett av mina fans! Jag hoppas jag har fler ;) Du har nog rätt i det att vi alla varit vid den punkten på ett eller annat vis både i kärlek och i vänskap. STOR KRAM tillbaka!

      Radera
  2. Här är en till!!!
    Kram Karin

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det hände sig när snön låg vit på taken en november dag...

Det är något visst med grisar i gummistövlar!

25 år är en väldans massa år det...