En julidag



När jag för en gångs skull har tid, lust och ork över att skriva åker jag på ont i halsen, fryser och är växelvarm! Hjärnan är som en mossig tuva i skogen. Orden bara försvinner och det jag vill skriva om kommer inte alls lätt till mig. Jag kanske går och drar täcket över huvudet ett tag. Jag ska sluta planera för det blir aldrig som jag tänkt i alla fall. Även om jag inte är bra på att planera överhuvudet taget utan brukar för det mesta ta dagen som den kommer och skrivandet som det faller sig. Så vore det nog idag bra om jag tog en liten paus för att kurera mig. Har inte den minsta lust att bli sämre än vad jag redan är.  Jag ska inte klaga. Det är sällan jag är sjuk. Men jag var bara tvungen att få gnälla lite försiktigt. Jag gillar inte att vara sjuk men, vem gör det och förkylningar är övergående. Borde nog kunna skriva i alla fall men... ha det är det jag gör nu men inte det jag hade tänkt skriva om. Jag tror jag fått en släng av prestationsångest ovan på allt också. Prestationsångest är inte bra för självkänslan. Den stjälper och ställer till det och när halva hjärnan består av grön mossa så kan det inte annat än bli värre än vad det redan är. Så efersom jag känner som jag gör ska jag andas ordentligt och försöka övertala mig själv att imorgon är jag frisk igen. Så somnade jag vid datorn.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det hände sig när snön låg vit på taken en november dag...

Dumheter!

Mina älskade bilder som vykort