Opera i Vita Bergen men så vitt blev det inte!



En fredag i slutet av augusti så var det rätt fint väder här där vi bor. Vi,  dvs jag och maken bestämde oss för att fara till Vita Bergen på Söder i Stockholm för att lyssna till Kungliga operan. Här var det nog jag som var den som drev på, för detta ville jag inte missa. Så här i efterhand kan man undra varför mitt paraply blev kvar hemma och varför hade vi inte med oss matsäck med vin som jag har ett vagt minne av att vi planerade in redan förra året! Kanske var det ren glömska eller rent utav en viss lathet från min sida? Nu tillhör jag dem som alltid kommer i tid men det har hänt något här med mig. Jag tog totalt fel på tiden och vi skulle aldrig hunnit in med tåget. Vi packade in oss i bilen och for iväg. När vi väl hade parkerat, nu hade vi tur och fick tag på en tom plats nära Vita Bergen så vi hann! Det var bara det att regnet började falla så smått från en nu mycket grå himmel. Det kändes olycksbådande.

Men glada ihågen tillsammans med flera hundra andra bänkade vi oss och fick bra platser. Men stopp nu! Det var något märkligt på gång på scenen. Orkestern stod i klunga utan instrument, det sopades vatten av scenen och både regn och fukt hängde i luften. Ansikten vändes uppåt och jag tror de anropade vädergudarna (SMHI) från scenen. Vi fick strax besked om att de ville avvakta en stund till. Efter en stund ville de avvakta en liten stund till. Som mamma till en pojk som spelar fiol visste jag redan att instrumenten skulle aldrig klara det fuktiga vädret utan att ta rejält med stryk. Mycket riktigt det blev ingen orkester, de fick packa ihop och gå hem. Nu fattade operans ledare beslutet att försöka genomföra en minikonsert med de solister som ville ställa upp om de fick dit pianot från operan inom rimlig tid. Det visade sig dock att pianot satt fast i en taxi någonstans och nu vädjande man om hjälp från publiken. Hade möjligen någon ett elpiano hemma? Mycket riktigt en kvinna erbjöd sig att hämta sitt och sinom tid blev det en minikonsert.

Jag måste säga att denna minikonsert slog allt med flera hästlängder! Plöstligt blev det liv i publiken, det aploderades och alla såg glada ut. Lena Nordin (sopran) sjöng fantastiskt bra och jag svävade bort där bland molnen och tonerna. Det kändes som om hela världen omkring försvann och endast musiken fanns kvar. Jag tror det var tur att maken var med annars hade jag nog suttit kvar där helt bortkollrad bland toner än idag. Det är något med opera som får mig att gå i gång. (Maken han är nog inte lika förtjust han)

Det var något som gjorde människor ovanligt stillsamma och inga sura miner tittade fram. En ung man framför oss vände sig om och frågade några äldre damer hur många de var. De hade tur, de fick hans sista karameller som räckte till alla de äldre damerna. Så det log och skrattades framför oss. På väg till bilen njöt jag fortfarande av musiken. Jag är så innerligt glad över att jag äntligen efter så många år fungerar i folksamlingar. Jag vågar äntligen njuta av det jag vill njut av och glömma allt det som för bara något år sedan kunde få mig att banga ur. Att våga, att våga gå på konsert, att kunna gå i ro utan att känna panik. Det är stort för mig. Nästan lika stort som att lyssna på opera.

Flickan, den lilla som dansade fram och hade sitt lilla egna uppträdande! Du var för härlig. Jag hoppas du aldrig slutar.

Jag vill rikta ett jättetack till Operan för att ni genomförde denna minikonsert! Jag kommer åter nästa år. Och då hoppas jag verkligen att vädergudarna har bättre väder på gång. Vinet ska jag inte glömma hemma med paraplyet! Detta är en av alla underbara sommarkvällar med härliga konserter som jag aldrig kommer att glömma, jag spar dem i mitt minne.




Kommentarer

  1. Vad roligt att läsa om din kväll och tusen tack för att du kom. Vi ses nästa år igen :)
    Med Vänlig Hälsning
    Maria Larsson Bovin, kommunikatör
    Kungliga Operan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer tillbaka och tusen tack för att du tog dig tid att läsa! Det gjorde mig strålande glad :)

      Radera
  2. vilken underbart fin ¨recension¨du gett Kungliga Operan!
    tack för att du stannde kvar, tack för att du förstod problemet med instrumenten och tack för att du spred din positiva inställning till hela arrangemanget. Vår policy är att aldrig ställa in en föreställning och nu kunde vi även stå emot vädrets makter. hoppas du kommer in till vårt hus också.
    Vänliga hälsningar Birgitta Svendén VD, som fick ta beslutet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv, att jag fick möjligheten att få lyssna. Till huset kommer jag en gång till en dag, jag har varit där EN gång och jag blev totalt såld på detta med opera. Finns det något mer fantastiskt?

      Radera
  3. Det låter som en magisk kväll, fantastiskt!! Vad vackert du beskriver, man hamnar där. Älskar stämningen på parkteatern och mötet mellan människorna där, vi bjöd mannen framför oss på bubbel till hans varmkorv på Rickard Wolf. Underbart <3
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Liv, trots regn i luften eller så var det tack vare det som hela kvällen blev magisk. Nästa år ska jag tillbaka och den gången får det bli med vin i korgen och något gott till. Förhoppningsvis kan jag "lura" med fler vänner.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det hände sig när snön låg vit på taken en november dag...

Dumheter!

Mina älskade bilder som vykort