Egotrippat inlägg nr 3

Minns ni mina egotrippade inlägg för länge sedan? Jag minns knappt själv vad jag skrev då. Lite som den jag är eller trodde mig vara då. Egentligen är det kanske dumt att skriva en massa egotrippade inlägg? Ja menar, till vilken nytta finns de? De där inläggen. Då när jag skrev mina två tidigare egotrippade inlägg märkte jag direkt att lässatistiken ökade enormt och sedan dess har de toppat statistiken för bloggen. Ja, var det så intressant att läsa om VEM jag då trodde mig vara? Nej, jag hittade inte på, varken då eller nu. Det är väl bara så att saker förändras över tiden. Ibland är man den man tror sig vara, ibland den man vill vara och ibland den som andra tror man är. Nu är jag inte säker på om det är så att andra har en massa tankar om VEM jag är. Jo en del kanske. Ibland. Det är sådana stunder, när jag får en kommentar eller tanke från någon annan som jag undrar, varför frågar du inte istället? Så svarar jag efter bästa förmåga om jag vill svara. Ibland vill jag behålla mig för mig. Det är säkert så för alla. Vilken sida vill jag visa? Den som är lite deppad ibland, den som fegar ur eller den som jag egentligen vet att jag är? Jag skulle önska det fanns någon som kunde tala om för mig vem jag är, men så enkelt är det säkert inte. Det borde jag med alla mina år på nacken ha lärt mig. Men jag lär mig långsamt. Lite som jag gick i ide en tid i mitt liv. Slog kastrullen över huvudet och la på locket. Det kokade över tillslut. Det är då det är dags att stänga av värmen och bli lite mera lugn inom sig. Det tog tid att komma underfund med det. Men lugn? Nej, inte riktigt. Oro som gnager men inte alltid. Glädjen växer desto mer inom mig. Egotrippad? Absolut inte. Bara jag. För vem ska jag annars skriva om? Utveckling i livet, är underbart så nu ska vi se om jag kanske förändrat lite lite mer sedan mina senaste egotrippade inlägg.

Vem är jag idag?

1. Jag är modigare. Jag tar tag i saker oftare än förr.
2. Jag ler mer.
3. Jag vågade nästan sjunga solo. Tack härliga körkompis för underbar sång ihop.
4. Jag vågar diskutera och samtala med andra, på en bättre nivå idag.
5. Jag tycker fortfarande att sången är livet.
6. Jag tillåter mig att göra fel.
7. Jag vet vem jag är på gott och ont. Mest ont för stunden.
8. Jag älskar färger, pennor, penslar, dukar att måla på, böcker att fylla med mina teckningar av kvinnor, jag älskar musiken, jag finner att själen får ro vid havet, jag älskar orden, jag gillar alla mina vänner enormt mycket.
9. Jag blir glad över små saker. Om jag finner en stig att gå på. En sten att förundras över.
10. Jag vågar åka tunnelbana, det gör inget om jag går fel i den, jag klarar mig i folksamlingar, paniken finns där bakom, men släppa fram den vill jag inte mer.
11. Jag har steg att ta.
12. Jag älskar alla böcker som kommer i min väg, nästan alla i alla fall.
13. Jag vågar göra saker som jag aldrig gjort förr. Hur knasiga de än är.

och tillsist: de som hjälpte mig vidare, medvetet eller omedvetet - jag älskar er alla! Tack för att ni finns.