Kan jag få vara den jag är?



"Kan jag får vara den jag är" Jag riktar orden mot mannen mitt emot. 

Det har gått 26 år. Han vet fortfarande inte vem jag är.
Han tror sig veta. Han skapade en bild av mig, den bild han ville ha.

Han fick bara mig som jag är. 
Med allt som är jag.
På gott.
På ont. 
En människa, en kvinna. 
JAG.

Varför vill han ändra på henne? 
Hon som är jag.
Som jag trivs med.

Jag vill inte vara någon jag inte är. 

Så jag riktar mina ord mot mannen som inte vill förstå. 
Som tror livet är en rak linje.
Att gå i zick-zack är det inte tal om.
Han skapar en rak linje. 
Utan konflikter.
Där jag ska lyssna så hans bild av mig blir korrekt. 
För den bilden är jag säger han. 

Hans dröm om en rak linje. 




Kommentarer

  1. Dina ord kom som små pilar till mig! Här är det jag som har försökt att ändra på mannen under många år. Men jag har gett upp! Nu får vi båda vara som vi är, med skavanker som slipar ytorna mot varandra. Det är svårt att härda ut ibland, men oftast lönar det sig att vänta!
    Kramar Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltför lätt att försöka ändra på den andra, jag ska inte säga att jag inte själv gör det. Det händer säkert att jag vill det och försöker. Jag är ju den jag är, det går inte att ändra mig till något jag inte är.
      Kram till dig :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det hände sig när snön låg vit på taken en november dag...

Dumheter!

Mina älskade bilder som vykort