Synopsis, brödbak och andra saker...







En helt vanlig lite halvgrå söndagseftermiddag fick jag och min äkta hälft för oss, eller det var nog mer jag som fick för mig att en utflykt till Stora Vikas kalkbrott, beläget i Nynäshamns kommun kunde vara ett intressant tidsfördriv. Jag måste säga att jag blev lite förvånad över att det var så vackert där! Jag menar när man möts av denna dystra byggnad, som var både sönderslagen och nedklottrat! Men trots sitt gråa utseende och förfall kände jag att det här, ja här har det nog hänt både det ena och det andra under årens lopp. Det här är alltså en del av kalkbrottet. Tyvärr fanns det ingen information om vad som kan tänkas pågått i denna siloliknande byggnad. Krossat sten? Malt kalk?







Det är ju så vackert! Helt underbart vackert!
Känslan att gå där efter vägen som ledde hos runt brottet, ja den var både lite mysig och skrämmande. Med min fantasi om mord och annat läskigt kändes det som att jag borde sätta mig ner och skriva något just här. 


Efter den helt underbara vackra promenadvägen så fanns det SMULTRON!
I massor. Det blev nästan middag.


Titta så många och så var det nästan efter hela vägen. 

Vi gick och gick, så hördes det dovt skott längre bort. Tanken kom att det ligger säkert en skjutbana i närheten. Den äkta hälften påstod att så var inte fallet. Efter att vi upptäckt en väl dold sjö insåg vi att någon jagade ÄNDER! Inte trevligt alls. Vi gick raskt därifrån. 


Kändes bättre att fantisera ihop en mordhistoria! 
Så här såg det ut i "silon".

Nu blev det ingen mordhistoria utan mina funderingar for iväg, mitt synopsis väntade där hemma. Det blev en stunds skrivande. Tills jag insåg att det bästa är nog att ha koll på vad jag skrev dagen innan. Det blev rörigt kan man säga. 

Så damp en väns synopsis ner i min mailbox! Härligt! Underbart att få läsa. Jag lär mig mer och mer. Jag tror stenhårt på din roman! 


Jag har som ni nu förstår väldigt svårt att bestämma mig för vad jag ska satsa mest på. 
Jag älskar (någon sa att man inte kan älska döda ting, men jag anser att dessa "ting" inte är döda eller stumma, utan talar till mig hela tiden) att skriva, teckna och sjunga och det är inte i nämnd ordning. Alla tre betyder mycket för mig. 
Damen ovan är "Rebecka" - hon kom till och symboliserar de funderingar jag har om mitt eget liv. Jag tror på henne. 
Jag tror verkligen på henne. Att hon kommer leda mig rätt. 

Ikväll blir det ALLSÅNG men via teven. Tänk jag har fortfarande inte tagit mig dit. Det är också en sak som jag vill göra någon gång. Kanske. 

Nu väntar en stunds matlagning. Det är också en trevlig sysselsättning. Oftast. Eller? 


Kommentarer

  1. Vi har också ett gammalt gigantiskt kalkbrott i Malmö. Där har man byggt bostadshus "vid kanten", och fler planeras. Eftersom det ligger inne i staden, och man hör stadens ljud på avstånd, så är det inte precis tyst och stilla. Det är populärt med vandring nere i brottet, där växer ovanliga växter, och där finns en del fåglar som häckar, bla berguv.
    Rebecka är en betagande kvinna, hon vinner till slut, över alla tvivel och tveksamheter. Namnet betyder "den fängslande" eller "den strålande"!
    Tycker inte du måste välja bland dina ådror, ägna dig åt någon, när du just för stunden känner lust för skrivande, tecknandet eller sången.
    Kramar Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack härliga Karin för dina fina kommentarer! Det gör mig lika glad varje gång. Vi som var i Malmö förra sommaren, vi missade nog detta kalkbrott men ska lägga det på minnet till nästa resa. Du har så rätt i att jag inte ska ägna mig åt bara en sak. Jag tror att jag skulle känna mig fattig då.
      Kram

      Radera
  2. Vad spännande.. tror också Rebecka kommer leda dig rätt.. och du själv med.. om du vägar lyssna. Du har så mycket att ge världen och dig själv. Varmaste kramen

    SvaraRadera
  3. Vad spännande.. tror också Rebecka kommer leda dig rätt.. och du själv med.. om du vägar lyssna. Du har så mycket att ge världen och dig själv. Varmaste kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glömde helt att säga: vad roligt att se dig här :) Stor kram!!! Tanken är att försöka blogga lite oftare än vad jag gjort på ett bra tag. Kanske blir det så eller inte. Jag vet inte riktigt.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det hände sig när snön låg vit på taken en november dag...

Det är något visst med grisar i gummistövlar!

25 år är en väldans massa år det...